Home

Älgstammens utveckling

Förra året sköts 83500 älgar, och i år väntar man att antalet ska stiga. Sedan rekordåren på åttiotalet har älgstammen minskat med ungefär hälften, men de senaste åren har den alltså börjat öka igen, särskilt i södra Sverige. Det beror dels på jägarnas skjutvanor, dels på skogsbrukets kalhuggningar Analysen av älgstammens utveckling tar fram den modell som bäst beskriver utvecklingen av älgstammen under hela tidsperioden. Det innebär att när man lägger till data från senaste året och gör om analysen kan skattningarna från tidigare år förändras något. Vi rekommenderar att fortsätta noggrant samla in älgobs och jakt

Så blev älgstammen i Sverige den största i jordens

Syftet med min undersökning är att förstå älgstammens negativa utveckling. Genetiska egenskaper som reproduktion, kroppsvikt och hornutlägg har under flera års tid försämrats. Älgstammen har på flera områden försvagats kraftigt. Jag strävar i min undersökning efte Orolig för älgstammens utveckling. Västmanland (JJ) Conny Johansson jagar älg i det brandhärjade området i Västmanland och är nu orolig för älgstammens utveckling i området. Vid en flyginventering i början av mars syntes inte en enda älg på 14 000 hektar. - Vi har fått ett tillstånd här som liknar fjällvärlden 2009-08-12 13:55 CEST Älgstammens utveckling i södra Sverige I dagens medier påstås att älgstammen i södra Sverige har fördubblats som en effekt av stormen Gudrun vintern 2005

Älgstammens utveckling i södra SverigeSvensk Jak

  1. 2.2 Älgstammens utveckling : Upattningar av hur stor älgstammen i Sverige är från år till år kan inte ges med några säkra data varför avskjutningsstatistik används som ett index av hur älgstammen utvecklas över åren. Avskjutningsstatistik i Sverige har systematiskt samlats in sedan 1939 (Kindber
  2. skande älgstam. Det finns flera exempel där rovdjurspredation och jakt är
  3. 1.1 Mål för älgstammens utveckling inom älgskötselområdet 1. MÅLSÄTTNINGAR 1.2 Övergripande målsättningar för skogens utveckling inom ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDET FF0000Förslag till Älgskötselplan - 08-40-03-003-Ä (2018-2020)(8380642) (0)_TMP.xl
  4. skning jämfört med föregående år då resultatet var 4 572 fällda rådjur

Oro över älgstammens utveckling Jaktjournale

gör det möjligt att prognostisera älgstammens utveckling. Kombineras detta med en korrekt genomförd flyginventering och välrapporterad Älgobs, som ger uppgifter om hur många älgar det finns i området samt hur dessa fördelas över kön och åldersklasser, är utgångspunkten för lyckad älgförvaltning den bästa möjliga 1.1 Mål för älgstammens utveckling inom älgskötselområdet viltbetesskador ska älgstammen inte öka utan hellre minska något. 1.2 Övergripande målsättningar för skogens utveckling inom ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDET Älgskötselplan Gäs - 14-66-09-002-Ä (2018-2020) LST.xls Följa älgstammens utveckling & ta fram förslag till avskjutning, regler för jakten, skadeförebyggande åtgärder samt ev. avgifter. Sammankallande till älgmöten & årsmöte. Sköta rapportering om jaktresultat till Länsstyrelsen samt betala in fällavgifter. Foto: Magnus Nyma De jaktbara viltstammarnas utveckling Klövviltstammarna har vuxit starkt under den senare delen av 1900-talet. Älgstammens storlek kulminerade i början på 80-talet och rådjuret i början på 90-talet. Såväl avskjutningen som tillgängliga inventeringsresultat visar att älgstammen är på nedgång, dock förefalle Älgstammens utveckling i historiskt perspektiv Det har varit stora svängningar i tillgång på älg under årens lopp. Från att under 1800-talet varit i närmaste utdöd till att exploder

prognostisera fodrets utveckling är viktiga komponenter i det nya älgförvaltningssystemet. • Fodermängder kan mätas på olika sätt. För älgförvaltningsområden kan i många fall arealen ungskog vara ett relevant mått på fodermängd. Adaptiv älgförvaltning nr 11: Den svenska älgstammens förvaltning och foderprognoser FAKTA SKO Älgstammens utveckling i förhållande till målsättningarna har varit positiv under de senaste åren och antalet älghushållningsområden som ligger inom det målsatta spannet har ökat avsevärt. Fyra älghushållningsområden ligger under det målsatta täthetsspannet medan 17 områden ligger ovanför Älgstammens utveckling Stångådalens ÄSO 2006-2010 På uppdrag av Stångådalens ÄSO har Svensk Naturförvaltning AB analyserat älgstammens utveckling inom skötselområdet (14503 hektar). Syftet har varit att lägga grunden för beslut om framtida mål och få ett bra underlag för att beräkna vad och hur mycket som skall skjutas

En analys av älgstammens utveckling har utförts av Svensk Naturförvaltning med Sveaskog som beställare. Baserat på en statistisk beräkning av sammanvägda data från flera år av avskjutningsdata, älgobs och spillningsdata föreligger en rapport som tydligt visar att stammen är tämligen konstant över tid Älgstammens utveckling i södra Sverige. Facebook. LinkedIn. Twitter. Ladda ned som PDF I dagens medier påstås att älgstammen i södra Sverige har fördubblats som en effekt av stormen Gudrun. Mekanismerna bakom älgstammens utveckling Det finns några grundläggande mekanismer som betyder mycket för hur älgstammen utvecklas. Köns- och ålderssammansättning finns i botten och påverkar reproduktionen. Det här finns bra beskrivet i handlingsplanen. Med exempel visas vad som händer vid olika situationer 1.1 Mål för älgstammens utveckling inom älgskötselområdet 1.2 Övergripande målsättningar för skogens utveckling inom ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDET Älgskötselplan - 24-63-04-093-Ä (2019-2021).xlsx. ÄLGSKÖTSELSPLAN Version 2.1 uppdaterad 2018-04-1

tätt i tid för att kunna följa den lokala älgstammens utveckling. Resultatet skall ses som ett index över älg- och rådjurspopulationerna och inte ett absolut mått. Tillsammans med t.ex. en väl täckande ÄlgObs så ger det ett mycket bra underlag för viltförvaltningen. 19 Foto: Mostphoto Med undersökningen ville jag få fram hur avskjutningen har inverkat på älgstammens utveckling samt granskat markräkningens tillförlitlighet. Också andra faktorer som kan antas ha påverkat älgstammen behandlas. Som hjälp för att tolka mina resultat har tidigare undersökningar om hur älgstammen bör förvaltas använts Snacka om att ha perspektiv på älgjakten. Helge Lindahl från Mellanström utanför Arjeplog började som 28-åring jaga älg 1950. Det har han fortsatt med genom åren och har sett älgstammens enorma utveckling. Varje år skjuter han godkänt på älgbanan. Guldmedaljören från veteran-VM i längdskidåkning håller jämna steg med jaktkompisarna i Sundås jaktlag älgstammens utveckling. Metoden är enkel och okomplicerad och går till enligt följande. Mätningarna utförs under vårvintern innan markvegetationen börjat grönska. Enbart färsk spillning inventeras, d.v.s. det som älgarna lämnat ifrån sig under den gångna vintern. Mätningen sker på provytor enligt ett visst system, varje provyt Uppgifter om älgstammens utveckling har vi analyserat med stöd av Helge, ett datorbaserat beslutsstöd som kan användas för att beräkna älgstammens storlek och utveckling Christer Kalén, Skogsstyrelsen. I Värmland är det däremot på väg utför, och länet har alltmer betesskador sedan några år enligt Äbin

Redogörelse av inventeringsundelag för beräkning av älgstammens sammansättning i området. Tallar 15% Ange i % Granar 2% Ange i % Tallar 60% Ange i % Tallar Ange i stammar/hektar 1.2 Övergripande målsättningar för skogens utveckling inom ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDET 1. MÅLSÄTTNINGAR 1.1 Mål för älgstammens utveckling inom. älgstammens storlek och sammansättning med mera, samt resultat ifrån överläggningar med ingående jaktlag. Markägarna: Målsättning för älgstammens utveckling 12. Övriga frågor (förslag om jakttider, fällavgifter, andra viltarter med mera) 13. Avslutning 1.1 Mål för älgstammens utveckling inom älgskötselområdet Maximal årsskada (vinterskada + sommarskada) Maximal årsskada (vinterskada + sommarskada) ANDEL oskadade av klövvilt vid 5 m ANTAL oskadade av klövvilt vid 5 m Älgskötselplan - 10-04-01-001-Ä (2018-2020

utifrån faktaunderlag noga följa älgstammens utveckling, tillgången på foder, skador på skog och gröda samt vara uppmärksam på andra förhållanden som kan påverka avskjutningen inom området. efter årliga övergripande förslag om avskjutning från älgförvaltningsgruppen Under mötet har älgstammens utveckling i förhållande till kvalitet, foderresurs och skador på skog och gröda samt trafik diskuterats. Markägargruppen har tittat på nuvarande älgförvaltningsgruppers (ÄFG) sammansättning, hur väl gruppen anses fungera och hur gruppen arbetat för att nå uppsatta mål prognostisera älgstammens utveckling. Kombineras detta med en korrekt genomförd flyginventering och välrapporterad Älgobs, som ger uppgifter om hur många älgar det finns i området samt hur dessa fördelas över kön och åldersklasser, är utgångspunkten för lyckad älgförvaltning den bästa möjliga En analys av älgstammens utveckling - mätt med älgkvoter, fällda och observerade djur - visar att avskjutningen av älg har varierat mycket i både Norge och Sverige under de senaste årtiondena. Under denna period har antalet fällda djur minskat kraftigt, vilket till viss del kan förklaras av den växande vargstammen

Statistiska analyser

utveckling som är sammanställd i älgobsen (observationer per mantimme). För att kompensera för variationer i älgstammens täthet inom länet har arealkravet för minsta licensområde beslutats till 300 hektar (beräknat värd • Noga följa älgstammens utveckling och vara uppmärksam på andra förhållanden som skall påverka avskjutningen inom området. • Före varje älgmöte i god tid (senast 14 dagar innan) upprätta och inför jaktlagen framlägga förslag till avskjutning och regler för jakten Rapporteringen av jaktresultat är en viktig del i förvaltningen. På så sätt kan vi följa upp de mål som finns för hur många djur som ska skjutas, samt följa älgstammens utveckling och sammansättning. Utöver rapporteringen av fällda djur ska även en korrekt genomförd älgobs rapporteras följa älgstammens utveckling med insamling av data på det sätt som nu sker. Gissningsvis blir jakten i Forsmark de kommande åren återhållsam med tanke på att stammen har minskat antalsmässigt under senare år. Jaktlagen i Forsmarksområdet uppmanas därför att om ny fakta tillkommer om skogstillståndet och älgstammens utveckling. Utebliven måluppfyllnad får inte ensamt vara skäl för att sänka avskjutningsmål. Aktuell planmall i Älgdata.se ska alltid användas. Skäl för revidering av ÄFO-plan: fakta förändras på avgörande sätt

Den perfekta vågen för älgjaktlag. Klarar vikter upp till 300 kilo med 100 grams noggrannhet. Lämpar sig utmärkt för digital och smidig rapportering av vikter för älgstammens utveckling och status. Möjlighet till protokoll i mobil-appen med summering av resultat för både helkropp och delar, vilket sedan kan delas via sms eller mejl älgstammens utveckling med insamling av data på det sätt som nu sker. Gissningsvis blir jakten i Forsmark de kommande åren fortsatt återhållsam med tanke på att stammen har minskat antalsmässigt under senare år. Jaktlagen i Forsmarksområdet uppmanas därfö 1.1 Mål för älgstammens utveckling inom älgskötselområdet 1.2 Övergripande målsättningar för skogens utveckling inom ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDET Älgskötselplan LST beslutad.xlsx. ÄLGSKÖTSELSPLAN Version 2.0 uppdaterad 2018-03-16 2.1 Uppgifter om älgstammen inom älgskötselområde

Älgskötselplan: 1.Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2013: till och med: 2016: ÄSO:s namn: Norrtälje södra Älgskötselområd att noga följa älgstammens utveckling och vara uppmärksam på förhållanden som kan påverka avskjutningen t.ex. trafik, skador på skog och jordbruksgrödor. att före varje älgmöte upprätta och inför mötet framlägga förslag till avskjutningen och regler för jakten 1.1 Mål för älgstammens utveckling inom älgskötselområdet Kvantitativ målsättning för treårsperioden Antal de kommande 3 åren Öka Algstammen ska Med hänsyn till: Oförändrad I Minska 171 fl jägare och markägare tillsarnman3 anser -att förhålanderna inom området har bärigheten för en. ökad älgstam., Snacka om att ha perspektiv på älgjakten. Helge Lindahl från Mellanström utanför Arjeplog började som 28-åring jaga älg 1950. Det har han fortsatt med genom åren och har sett älgstammens enorma utveckling. Varje år skjuter han godkänt på älgbanan

att prognostisera älgstammens utveckling. Kombineras detta med en korrekt genomförd flyginventering och välrapporterad Älgobs, som ger uppgifter om hur många älgar det finns i området samt hur dessa fördelas över kön och åldersklasser, är utgångspunkten för lyckad älgförvaltning den bästa möjliga Två index på älgstammens utveckling i Sverige sedan det nya älgförvalt-ningssystemet infördes 2012 och t.o.m. jaktåret 2018/2019. Både älgobsinventeringen och älgavskjutningsdata visar att älgstammen minskar nationellt. Data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning (www.viltdata.se) da ett index över älgstammens utveckling och sammansättning. Insamling av data ska ske enligt SLU:s manualer för att säkerställa hög kvalitet och jämförbarhet över tiden. Samverkan Viltet är rörligt och Sveaskog delar viltet med sina grannar. En framgångsrik viltförvaltning förutsätter gemensamt ansvarstag Redogörelse av inventeringsundelag för beräkning av älgstammens sammansättning i området. Tallar 5% Ange i % Granar 1% Ange i % Tallar Ange i % Tallar Ange i stammar/hektar 1.2 Övergripande målsättningar för skogens utveckling inom ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDET 1. MÅLSÄTTNINGAR 1.1 Mål för älgstammens utveckling inom älgskötselområde

Jägareförbundet om älgstammen: En halvering på sju-åtta

avskjutningsmålen, samt att erbjuda ett index över älgstammens utveckling och sammansättning. Insamling av data ska ske enligt SLU:s manualer för att säkerställa hög kvalitet och jämförbarhet över tiden såväl älgstammens utveckling och därmed sammanhängande problem som älgförvaltningens utveckling. Utredningen innehåller ett flertal bra och välmotiverade förslag varav vi särskilt vill framhålla: Länsstyrelsens hantering av licenstilldelning och jaktlag försvinne

Sverige har världens tätaste älgstam - Skogfors

De är oroliga för älgstammens kvalitativa utveckling och tänker därför inte fälla några vuxna älgar i årets jakt. De planerar att uppfylla det totala avskjutningsmålet men enbart genom kalvavskjutning. Det är en engångsåtgärd för älgjakten innevarande jaktår Samrådsenkät för Öråns ÄSO 2019 Syftet med denna enkät är att samla in jägarnas och fastighetsägares uppfattning om älgstammens tillstånd och utveckling inför samrådet inom ÄSO Följa älgstammens utveckling & ta fram förslag till avskjutning, regler för jakten, skadeförebyggande åtgärder samt ev. avgifter 5. Sammankallande till älgmöten & årsmöte 6. Sköta rapportering om jaktresultat till Länsstyrelsen samt betala in fällavgifter Foto: Magnus Nyman 7 Älgstammens utveckling i södra Sverige I dagens medier påstås att älgstammen i södra Sverige har fördubblats som en effekt av stormen Gudrun vintern 2005. Svenska Jägareförbundet kan nyansera bilden med följande fakta

Samsyn kring Älgfrode - Svenska Jägareförbunde

Efter grundlig genomgång av skogstillstånd, skadeläge, älgstammens och hjortviltets utveckling, samförvaltning, brist på rovdjursförvaltning med mera så var det mycket tydligt att framgång stavas lokal och regional förvaltning med tillit till varandra och respekt för varandras åsikter För att nå målen i länets älgförvaltningsplaner både för älgstammens utveckling och den skogliga utvecklingen är det viktigt att avskjutningsmålen eftersträvas. För att väga in de lokala förhållandena krävs dialog mellan älgskötselområden och älgförvaltningsgrupper. Tag därför kontakt med e Värmland (JJ) Nedgången i älgstammen kan vara på väg att plana ut, skriver Jägareförbundet i Värmland i ett pressmeddelande. Anders Olsson, vice ordförande anser att jägarna måste börja bygga upp en bättre älgstam med utrymme för en meningsfull jakt De senaste åren har vi sett ett trendbrott där älgstammen återigen visat en positiv utveckling i flera områden och därmed ökar konflikten kring betesskador. Ett större område som använder en gemensam genomtänkt avskjutningsstrategi kan göra underverk för älgstammens kvalité

Rapportering/uppföljning av jakt - Stora Enso Skog

Orolig för älgstammens utveckling Jaktjournale

Älgstammens utveckling i Fyringens älgskötselområde STAMMENS UTVECKLING Antalet älgar i området var, enligt beräkningarna, 665 stycken vintern 2013/2014 (tabell 1, figur 4). På fem år har vinterstammen stadigt minskat, från 12,2 till 8,6. Detta är en utveckling som man inte direkt kan utläsa från Älgobsens obs per mantimme (figur 1) För att följa älgstammens utveckling och kunna genomföra förvaltningen adaptivt fodras att datainsamlingen fungerar. Huvuddelen av denna insamling sker via Älgskötselområden, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Svenska Jägarförbundet. Inrapportörer är länets jaktlag Älgstammens täthet, fodertillgång och skadenivå inom olika geografiska områden ska tydligt avspegla sig i avskjutningen. Det ska råda balans mellan älgstam och tillgängligt foder. Undvik att tilldela älg enbart efter arealsprincipen. För att uppnå avskjutningsmålen rekommenderas avlysningsjakt inom älgskötselområden för inventering av älgstammens och rovdjurens utveckling genom systematisering av jägarnas observationer Tack för din medverkan-----klipp här-----Skickas till Snapphanebygdens älgskötselområde. Magnus Johansson Röingegatan 76 281 36 Hässlehol erbjuda ett index över älgstammens utveckling och sammansättning. Insamling av data ska ske enligt SLU:s manualer för att säkerställa hög kvalitet och jämförbarhet över tiden. Jägare som jagar på Stora Ensos marker ska aktivt verka för att vildsvinsstammen hålls på en nivå som minimerar skador för jordbruket

Avslutad

2.2 Historisk tillbakablick på älgstammens utveckling 12 2.3 Aktuell forskning om älgskador 13 2.3.1 Skogforsk 13 2.3.2 Skogsvårdstyrelsens älgpolicy 15 . 2.4 Älgen 17 2.4.1 Fysisk beskrivning 17 2.4.2 Fortplantning 17 2.4.3 Biotopval 18 3 ÄLGBETESINVENTERING - ÄBIN 19 3.1. I Västernorrlands kustområde, där jag jagar, är så fallet. Fleråriga observationer av betesskadornas karaktär och älgstammens utveckling under de senaste åren leder till denna slutsats. Trist nog är det inte möjligt att lösa problemet genom att öka fodertillgången Inbjudan till samrådsmöte med Ryssby-Åby älgskötselområde.Den 24 mars kl.19.00 kommer vi att genomföra ett digitalt samrådsmöte via Zoom efter som att det inte går att genomföra ett fysiskt möte. Informera de jägare och markägare som inte är anslutna till viltrapport och dela anslutningslänken till dem. Anslut till mötet via. analyserna av älgstammens utveckling. Obs per mandag/mantimme har visat en tydligt ökande tendens under perioden. Variationen mellan åren är dock relativt stor. Den skattade stammen med älgobsmodellen visar också på en påtaglig ökning i älgantal i Burträsk. Den framräknade tätheten ligger på knappast 1

Men det har saknats ett gemensamt verktyg för att beräkna älgstammens utveckling vid olika avskjutningsnivåer, samtidigt som mallen för förvaltningsplaner inte varit optimal. Bristerna har försvårat älgförvaltningen och gjort det besvärligt att uppnå de mål som regeringen har anvisat samt skapat onödiga konflikter prognostisera fodrets utveckling är viktiga komponenter i älgförvaltningssystemet. • Fodermängder kan mätas på olika sätt. För älgförvaltningsområden kan i många fall arealen ungskog vara ett relevant mått på fodermängd. Adaptiv älgförvaltning nr 11: Den svenska älgstammens förvaltning och foderprognoser FAKTA SKO det möjligt att prognostisera älgstammens utveckling. Kombineras detta med en korrekt genom-förd flyginventering och välrapporterad Älgobs, som ger uppgifter om hur många älgar det finns i området samt hur dessa fördelas över kön och åldersklasser, är utgångspunkten för lyckad älgförvaltning den bästa möjliga om älgstammens storlek, betesskadornas omfattning och älgstammens kvalitet. • En förutsättning för att jägare och markägare ska kunna fastställa mål för förvaltningen är att markägare och jägare är överens om nuläget och vilka faktorer som påverkar älgstammens kvalitet och utveckling. ÅTGÄRDER MÅL UTVÄRDERING (av. behövs för att prognostisera älgstammens utveckling. Kombineras detta med uppgifter om hur många älgar det finns i området (kan bl a erhållas med flyginventering) samt hur dessa fördelas över kön och åldersklasser (kan bl a erhållas med Älgobs) är utgångspunkten för en lyckad älg­ förvaltning riktigt god